
Jag saknar min bästa vän Helena så väldigt mycket. Hon är i stugan som är långt
ifrån mig. Jag tror vi behöver ha varandra nära, iallafall på samma tåglinje, åtminstone
i samma stad. Är det för mycket begärt?
Så ska hon flytta ifrån mig, till en helt annan stad där det säkert inte ens finns nån
tåglinje alls. Verkligen inte den linjen jag bor på.
Jag är stolt över henne.
Jag tror hon kommer stortrivas i sin lilla fiskeby och hon
kommer säkert bli mästerlig med drejskivan och träffa massa fina människor.
Det är bara det att jag önskar att jag var med henne, jag kan säkert lära mig
att göra krukor och lerhuvuden trotts att jag får rysningar av lera.. så kan vi
bo tillsammans i hennes lilla fiskeby.
Men fiskebyn ligger inte på min linje, inte i min stad.
Jag drömde inatt en underlig dröm
Ett vitkalkat hus
Var det låg har jag glömt
Men du var där
Du bar en katt i din famn
Du sa: ”Nån som gått så långt
Måste få ett stolt namn”
1 kommentar:
ÄLSKLING! Jag kommer ju hem och hälsar på! Sen om några år drar vi till Tyskland i nåt år och lever livet. Och ni kommer ju och hälsar på mig, eller hur? Dessutom har jag lov och sånt :) Blev helt ostig när jag läste detta och saknar dig så himla mycket, vill bara hem och umgås med alla innan jag flyttar. Massa kärlek och kramar <3
Skicka en kommentar